Så här funderar jag (och häng inte upp er på ordet ”tärande” jag kom inte på något snällare ord)

0-6 år förskola Skattemässigt ”tärande”
6-18 år Grund/gymnasieskola ”tärande”
19-25 år högskola/arbetslös/mambo/jobba ”Tärande/närande” 50/50
25-40 år arbete/förälder ”Tärande/närande” 75/25
41-65 år arbete ”närande”
65-85 år pensionär ”tärande”

Man lever i snitt 85 år. Av dessa år går man i förskola och skola i snitt 20 år. Sen ska man börja arbeta, men först vill man kanske ha ett sabbatsår, eller två. Upptäcka världen, och sig själv. Leva livet. Om man inte går högskola i några år. Vid 25 börjar man kanske få ett stadigt jobb och börjar stadga sig. Då börjar nästa fas i livet, nämligen barn. Det innebär föräldraledighet, vab, och annat som hindrar arbetet. När man närmar sig 40 så blir barnen äldre och klarar sig själva bättre, så då inträffar den riktigt produktiva delen av livet. Tills man blir 63-67 år och man kan få pension. Sen är det ljuva livet (?) tills man blir riktigt gammal och sjuk. I snitt blir det 20 år i pension.

20 år skola, 5 år lite allt möjligt, 15 år deltidsarbete, 25 år heltidsarbete och 20 års pension.
Om man räknar med att de 15 åren med barn är 2/3 arbete, så är det 10 år arbetstid

Om vi tar de 85 snitt-åren man lever, tar bort 20 år för barndom o skola, tar bort ytterligare 20 år för pension, sedan kan vi säga att hälften av 20-25 åringarna gör annat än förvärvsarbete så försvinner 2,5 år till. Som småbarnsförälder kan man räkna bort föräldraledigheter, vab och sånt. Av dessa 15 år kan vi nog räkna bort 5 år till.
Det innebär att av de 85 åren har vi skalat bort 47,5 år, så i 37,5 år jobbar vi fullt, men varje år har vi ju minst 5 veckors semester. Där försvann 3,5 år till. Kvar blir då 34 år.
På 34 år ska vi jobba in så det räcker till 85 års liv
Mycket förenklat och så, men det får en att tänka till. Hur har det då kunnat fungera i Grekland med 50 års pension? Ja tänk själva om man tar bort ytterligare 15 år från de 34. Nu har ju grekerna en annan livsstil och kortare medellivslängd, men, det HAR ju inte fungerat.
Betänk nu vår situation om, säg 50-60 år, när vi lever uppemot 90-95 år. Ska vi fortfarande jobba 34 år för att producera tillräckligt för att ha en dräglig pension? Eller ska vi tillåta att de som vill, orkar och kan, ska få fortsätta jobba till 75?

Kommunalrådets arvode styr över alla andra politikerarvoden, så om hans arvode höjs så gör andra arvoden det också.
Bortsett från det, så höjs alltså BUN och SOC ordförandearvodena med 5%-enheter från 20 till 25 %. Det är ju en extra löneökning med 25 %!
Alla andra ordföringar får en extra arvodeshöjning med 1 %. Alla UTOM ordförande för Revisionen. Där ska det inte höjas någonting minsann, men det är ju en sosse det, som dessutom har gett dem en knäpp på näsan i lärarärendet. Varför ska han straffas för det? Varför får inte den ordförande någon höjning? När t.om de enskilda ledamöterna i revisionen får en höjning?!
Det är 1. Sjukt att samma politiker som reserverade sig mot höjning av arvoden under förra perioden, nu när de själva får bestämma helt plötsligt tycker att de har råd med en höjning.
2. Än värre att diskriminera en ordförande bara för att a) han gör sitt jobb, b) har fel partitillhörighet
Summerar vi arvodeshöjningarna så blir det 65% inkl Normans. I reda pengar 470 000/år

Det ovanstående skrev jag i en kommentar till DT’s artikel om arvodena. Därefter har jag fått ett antal påhopp av andra, oftast anonyma, kommentar-skribenter (Heder åt Stig som sätter ut sitt namn iaf). Eftersom utrymme för kommentar är begränsat på Dt så skriver jag dem här istället. Detta eftersom det krävs en grundlig förklaring i svaren.

Till  sign “???”, “EM” och “Har kollat”

Efter förra valet, som gick något bättre än det senaste, fick vi i fp bra utdelning i form av många uppdrag (det är väl därför man går in i politiken, för att kunna påverka?). När alla dessa uppdrag skulle tillsättas föll det sig så att vi var för få, och oerfarna, aktiva som kunde ta dessa. Det innebar att många uppdrag hamnade på mig. Ordförande i Tekniska, Stiftelsen Elfwedahls, och Särna/Idre, Kultur- och Fritidsberedningen, vice ordf i KS. Om vi tar de arvoden som hörde till dessa uppdrag och slog ihop dem, så skulle jag plötsligt ha ett arvode som var högre än kommunalrådets. Självklart så tyckte jag att detta inte var rätt och riktigt, så vi gjorde upp om att mitt arvode skulle vara 75% av kommunalrådets. Det innebar att kommunen sparade in ca 100 000 per år på minskat arvode (man kan säga att jag gav mängdrabatt) Jag har fört dagbok så jag har exakta siffror på allt om någon vill se.
Tekniska har inte försvunnit helt. Hälften har ju gått upp i NODAVA och Älvdalen Vatten o Avfall, som också har en ordförande med arvode (samma storlek som TN ordförande).
Stiftelserna har omvandlats till ett fastighetsbolag, med tillhörande ordförande och arvode. Där har jag ingen uppgift på storleken.
Kultur o fritid har bakats in i BUN, inte KS, och chefen är kvar. Skilj på tjänstemän och politiker, tack.
Miljö och Bygg slogs ihop, men arvodet för den ordföranden motsvaras av den sammanlagda arvodet för de två nämnderna.
Så arvodena har inte minskat så mycket som det påstås, bara ändrat skepnad och utbetalare.

Jag har inte kritiserat den årliga arvodesjusteringen. Jag kritiserar det faktum att de fasta arvodena höjs. Det tycker jag är oskäligt och ger helt fel signaler. Förra perioden var det viktigt att vi politiker visade att även vi drar vårt strå till stacken och inte höjer, utan snarare sänker våra arvoden. Det tankesättet har plötsligt försvunnit nu när det gagnar dem själva.

Till Stig Amnelius

Jag svamlar inte. Lägg ihop de höjningar som ni vill göra: BUN 5%, Soc 5%, övriga nämnder 1% var. Det blir tillsammans 15%. lägg därtill Nils-Åkes 50% så har du 65% av Kjells arvode. Sen ska det vara sociala avgifter också. Då slutar notan på 470 tusen. Enkel matematik.
Eller är det svammel att tycka att ni diskriminerar en ordförande som inte får någon höjning när alla andra får det? Misstanken är ju klockren att det beror på att han är sosse och har kritiserat er å det grövsta.
Är det svammel att fundera på varför ni plötsligt har ändrat åsikt när det gäller storleken på arvodet? Förra året ville ni ju sänka arvodet. Misstanken är klockren att det beror på vem det gagnar.

Sen kunde jag konstatera att de fått kalla fötter eftersom ärendet utgick från kf föredragningslista igår. Det är ju så klantigt. När ska alliansen sluta ta ogenomtänkta korkade beslut som de sedan måste backa på? Det har redan varit ett antal sådana tillfällen, med extra, flyttade, och ytterligare extra fullmäktigen, ärenden som utgår, etc.

Men det ska bli intressant att få ta del av kommunstyrelsens svar, när det kommer. Hur ska de svara på t.ex.

Beredningen av ärendet ur rent arbetsrättslig synpunkt har granskats av kommunens ombud. Vi har bett kommunens ombud att ge sin bild av ärendet och fått följande svar: “Jag har utifrån min långa erfarenhet gjort bedömningen att det är fråga om endera avsked eller uppsägning av personliga skäl. Därvid rekommenderar jag avsked.”

eller:

Vi konstaterar också att det uppenbarligen inom den mycket begränsade krets som har haft tillgång till fullständig information i ärendet, finns någon som försett kommunens motpart med information om kommunens ställningstagande, liksom uppgiften att den nya majoriteten skulle riva upp beslutet. Att handlandet är illojalt är utan tvekan. Att det dessutom strider mot bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagstiftelsen är fullt klart. Med tanke på att handlandet kunde tänkas leda till förluster för kommunen både rättsligt och ekonomiskt kan det ifrågasättas om det inte också är ett brott enligt brottsbalken.

Revisorerna föreslår att kommunstyrelsen ska göra följande:

• Upphäva beslutet
• Ta ny ställning i ärendet med hela utredningen presenterad
• Utan medverkan av makarna Amnelius eller Qvicker

Jag skulle helt enkelt föreslå, att Mörk Amnelius och Norman avgår.

Annars ska det bli intressant att höra när vi kommer till den dagen dessa potentater ska beviljas, eller inte, ansvarsfrihet. Hur är tongångarna då tro.

Läs hela rapporten här: Revisionskritik

Jag bedömer att det finns tre tänkbara kandidater till ordförandeposten för BUN: Lisbeth Mörk Amnelius, Anders Björklund och Maria Eriksson.

Kjell berömde senast Lisbeth och sade att det inte finns någon i Älvdalen som är mer kunnig på skolfronten. Han må väl tycka så, och det må väl vara så också, kanske, men det förlåter inte det fruktansvärda klavertramp hon drev kommunalråden till att ställa sig bakom i frågan om läraren i Särna.
När jag gjorde ett misstag i Tekniska nämnden krävdes mitt huvud på ett fat, att jag skulle avgå omedelbart. Ingen förståelse för att det är mänskligt att fela. När nu dessa potentater har gjort fel så ska det sopas under mattan, och de har ändå gått in i detta med öppna ögon, jurister har avrått dem. I konsekvensens namn borde ju även hon avgå, eller inte väljas till så ansvarsfull post. Jag anser att detta fel är grövre än det jag gjorde, mycket grövre.

Som jag skrev i ett tidigare inlägg:

Jag vet inte riktigt vad som är värst; en rasistisk lärare som trakasserar och kränker elever och kollegor, eller de politiker som skyddar henne och kör över de tjänstemän som utrett saken.

Ska vi ha en ordförande i Barn- och Utbildningsnämnden, som genom sina handlingar indirekt visar på att hon godtar ett rasistiskt förhållningssätt gentemot våra barn?
Ska vi ha en ordförande som inte har något förtroende för våra tjänstemän?
Ska vi ha en ordförande som förvisso är kunnig inom skolväsendet, men inte klarar av att bli emotsagd och inte kan skilja på sitt privatliv och kommunens bästa.

Jag ser bara ett svar på dessa frågor: NEJ

Jag ser också, tyvärr, problemen med att ha en ordförande från oppositionen. Jag trodde faktiskt att det skulle kunna gå, men det går uppenbarligen inte när det inte finns någon samarbetsvilja.

Därför finns det bara en reell kandidat kvar till ordförandeposten enligt min mening, och det är Maria Eriksson. Det är ett oprövat kort som ordförande, men hon har ett gott stöd av såväl tjänstemän som partikamrater, och för all del kan väl Lisbeth kanske ge något tips. Någon gång måste man ju ta första steget och nu är en tid lika bra som någon annan. Jag har bara sett henne från “andra sidan” tidigare, men hon har gjort ett gott intryck på mig, sunda värderingar och en omtanke om barnens bästa.

Jag tror jag ska nominera henne…

Jag hoppas att majoriteten är medveten om att valhemligheten gäller vid personval till kommunala uppdrag. INGEN ska tvingas tala om för någon annan vem man röstar på. Det man skriver på röstsedeln ska ingen få se förrän rösträkningen.

Det är riktigt komiskt att se och höra hur roller kan bytas så flagrant i det politiska livet i Älvdalen.

På, det onödiga och kostsamma, extra fullmäktigemötet (farsen) på måndagen kunde man konstatera att manuset var oförändrat. Bara det att komikerna hade bytt roller.

• Kjell Tenn, majoriteten, ojar sig över hur oförstående oppositionen är
• Stig Olsson, oppositionen, använder starka uttryck för att beskriva hur inkompetenta majoriteten är

Förra mandatperioden var det precis tvärt om. Varför är det så? Har man ingen som helst förståelse för hur andra sidan tänker? Trots att man för bara fyra månader sedan var just “den andra sidan”.
Förra perioden menade Kjell Tenn (då i opposition) flera gånger att “vi representerar nästan halva befolkningen och vill ha någonting att säga till om”
Nu säger han att vi har bestämt så här och så ska det bli. Det är nästan ordagrant vad Herbert sade då.

Jag tycker att det är väldigt onödigt att ha ett extra fullmäktigemöte för att Lisbeth Mörk Amnelius ska få bli ordförande en månad tidigare. Jag tycker det är ännu mer onödigt att återremittera för att försena beslutet med två veckor.

Hur det än är så verkar majoriteten ha bestämt sig för att driva igenom att LMA ska bli ordförande. Då är det ju bara onödigt att försena och därmed fördyra beslutet. Sossarna beter sig precis så som de (och vi i Fp) fördömde majoritetens beteende förra perioden. Varför? Det som var så uppåt väggarna fel för fyra månader sedan, är plötsligt helt rätt nu!

Jag försökte mana till besinning, åt båda håll. Jag bad sossarna att låta bli att begära återremiss på något oundvikligt. Jag bad majoriteten (eftersom s inte lyssnade på mig) att låta bli det redan inplanerade extra fullmäktigemötet, och ta beslutet vid ett tidigarelagt ordinarie möte istället. Jag frågade om det verkligen är värt 120 000 av kommunens skrala kassa för att Lisbeth ska få bli ordförande 28 dagar tidigare. 28 dagar av fyra år!

Genomskinlig förklaring

Varför gör nu kommunledningen så här? Varför ta till ett extra möte bara för att ändra organisationen? Ja, Kjell Tenns förklaring måste väl ändå gå till historien som tidernas mest genomskinliga.

Vid senaste fullmäktige hade Peter Egardt ett förslag att det skulle vara nio ledamöter i BUN. Från den 16 dec till idag har vi tänkt efter och funderat och diskuterat, och kommit fram till att Peter Egardts förslag var bra.

Hej och hå! Majoriteten tycker att oppositionen kommit med ett så bra förslag så att de genast bestämmer att vi måste kosta på oss att ha ett extra fullmäktige för 60 000:- för att besluta så. Sedan för säkerhets skull (ifall oppositionen inte ska tycka om att vi beslutar enligt deras förslag) så planerar vi in ett till extra fullmäktige för ytterligare 60 000:- den 18 januari. Ja, vad fan, vi skriver ut kallelsen och delar ut den direkt vid sittande möte.

Finns det NÅGON enda person som tror på det resonemanget???

Det är den enda möjligheten som finns för majoriteten att göra om valet av ordförande till BUN. Den plats som så överraskande gick till sossarna i det ordinarie valet den 16 dec. En omorganisation som betyder att de minskar antalet ledamöter från 11 till 9, likadant som de gjorde med socialnämnden.

Men, vänta nu! Anledningen till att de skulle behålla 11 ledamöter i BUN när alla andra nämnder minskades, var ju för att Kultur och Fritid skulle tillbaks till BUN och därmed ökad arbetsbörda. Var det inte så?

Innebär det här att de menar att kultur och fritid ska vara kvar under KS, eller är det helt enkelt så att de skiter i kultur och fritidsfrågorna? Jag anar att det är det senare.

Piskan viner från Särna

Varför blir det då ett extra, kostsamt, fullmäktige redan? Kommunalrådet Kjell Tenn och Fullmäktiges ordförande Sven-Olov Åsberg resonerade efter debaclet den 16 dec, då fullmäktige valde Anders Björklund (s) till BUNs ordförande, om man ska ha ett extra KF för att “rätta till” felet med ordförandeposten. De kommer dock fram till att det blir för dyrt med ett extra fullmäktigesammanträde, med alla arvoden och ersättningar för förlorad arbetsinkomst. De beslutar därför att ett ärende med omorganisation av BUN ska tas upp vid första ordinarie Kf i mars.

Dagen efter kommer Lisbeth Mörk Amnelius till kommunhuset och har ett möte med nämnda herrar. Därefter kommer de ut med svansen mellan bena och säger att det ska bli ett extra fullmäktige. Den 10 januari. Till det krävs ett extra KS samma dag. Allt för att Lisbeth ska få bli ordförande i BUN så fort som möjligt. Till saken hör att Anders Björklund är beredd att avsäga sig platsen, men inte förrän vid ett ordinarie Kf, för att inte åsamka kommunen onödiga kostnader. Det finns även en möjlighet att flytta fram marsmötet till 15 februari för att få med lite flera ärenden.

Men icke! Ett extra Kf ska bli av den 10 januari. Det kommer troligen att bli återremitterat av sossarna (s.k. minoritetsåterremiss), och därför har majoriteten även planerat in ytterligare ett extra fullmäktige den 18e, med tillhörande KS-möte.

Så kontentan av det hela är att Lisbeth Mörk Amnelius, som inte är kommunalråd, inte ens vice, hon är officiellt endast ledamot i Kf och KS, och gruppledare för Kommunlistan, styr ytterligare en gång med de två större partierna. För att hon ska få bli ordförande i BUN mindre än en månad tidigare, exakt 28 dagar, så tvingar hon majoriteten med två kommunalråd att ha två extra fullmäktigemöten, och två extra kommunstyrelsemöten, till en kostnad av bortåt 200 000. Är det så man handskas med kommunens pengar. Är det ansvar det? Betänk då att det är ingen garanti för att hon blir vald denna gången heller.

Demokratins regler åsidosätts

Vid sammanträdet den 16:e december, efter voteringen och omröstningen till BUN’s ordförande, ville majoriteten inte veta av något mera vilsna röster. Efter det valet ajournerade de sig, och skulle tvinga fram vem som hade röstat fel. De gick laget runt och frågade vem som röstat på Anders. Naturligtvis ville inte den skyldige ta på sig detta. Det vore rena självmordet eftersom det var lynch-stämning i rummet. När ingen tog på sig det skulle Nils-Åke ut och hämta röstsedlarna för att på så vis tvinga fram vem som inte röstat på Lisbeth. Man skulle helt enkelt peka ut sin röstsedel. Som tur är var tjänstemännen alerta och avstyrde det hela eftersom det vore rent lagbrott.
Efter detta och all röra runt det fortsatte sammanträdet. Vid varje val till någon plats där sossarna begärde votering ajournerade majoriteten sig och samlade hela gruppen inne i rummet. Där inne tvingades varje ledamot skriva “rätt” namn på röstsedeln, och sedan visa den för grannen för kontroll, innan man gick ut för att lägga röstsedeln i urnan. Jag ifrågasätter å det skarpaste om detta är förenligt med de demokratiska regler vi lever efter i detta land.

Personval med slutna röstsedlar

En upplysning till majoritetens ledamöter: Vid personval till nämnder och poster skall all votering ske med SLUTNA RÖSTSEDLAR. Det är helt och hållet upp till den enskilde ledamoten om han/hon vill visa sin röstsedel. Observera: Ingen ska kunna tvinga denne att visa upp vad det står på den egna röstsedeln.

Jag hoppas verkligen att de tre ledamöter som på olika sätt, mer eller mindre, visade sitt missnöje med Lisbeth Mörk Amnelius, vågar stå på sig och visa vem det är som bestämmer. Rösta bort Kommunlistan.

Wikipedia säger: Mansgris - man med nedsättande eller föraktfull inställning till kvinnor.

Om jag nu vore detta, skulle valsedeln se ut som den gör då? Titta på valsedlarna och se var gubbarna samlas. I hans kära KL, där saknas kvinnorna. Konstigt.

S: 21 kvinnor av 40 –  52,5%
C: 10 av 24 – 41,7%
Fp: 7 av 12 – 58,3 %
KL: 8 av 23 – 34,8%
Kd: 4 av 6 – 66,7 %
Mp: 6 av 11 – 54,5%
M: 4 av 9 – 44,4%

Totalt 60 av 125 = 48% är kvinnor. Centern, Kommunlistan och Moderaterna bör nog fundera lite på varför de har så låg andel kvinnor i sina led.

Han påstår att jag är mansgris eftersom jag “hatar Lisbeth”. Varför påstår han att jag hatar Lisbeth? och varför är det bara därför jag är en mansgris? Ska man inte få ha andra värderingar, andra åsikter än henne bara för att hon är kvinna? Faktum är att de jag har bäst samarbete med är just kvinnor.

Han är ett typexempel på när gärdesgårdarna växer högre än den politiska ideologin. Han glömmer var KL har sitt ursprung. Jo, i de “förhatliga” socialdemokraterna i Särna. När de var sossar gick det absolut inte att prata med dem, men så fort de bytte beteckning så var de genast bästa vännerna. Och varför påstår jag nu detta? Jo, under förrförra mandatperioden, när vi satt i opposition tillsammans med Kl, rapporterade han alltid till Lisbeth vad vi hade sagt på våra Fp-möten, direkt efteråt. Det är lojalitet mot sina partikamrater det.

Usch vad jag gnäller, men jag kan bara inte låta bli, när det kommer såna orättfärdiga och löjliga påhopp på mig personligen. Jag blir så trött på dem. De drar alla Särnabor med ner i smutsen. De tar sån plats, och är så bittra, att man riskerar att glömma att det finns så många bra och duktiga särnabor, som vill och kan utveckla byn.

Jag hoppas jag slipper se den fåniga lilla hästsvansen och den malätna gamla skinnrocken nåt mer.

Det är ju ytterst tveksamt om de kommer att tänka i dessa banor. De kommer säkerligen att göra allt de kan för att återställa ordningen. Ett sätt att göra detta är ju att snarast besluta om en omorganisation av BUN, och då kan man upplösa nämnden för att göra omval av dessa ledamöter + ordförande.

En mycket bra väg att gå är att omorganisera Kultur- och Fritidsfrågorna. Tillbaks till KS, och därigenom behöver det inte vara 11 ledamöter, så man minskar till 9 st. Därmed måste fullmäktige välja nya ledamöter, och då har man en ny chans att välja in Lisbeth till ordförande.
Ja, försöka i alla fall. Det kanske blir 17-17 då också. Eller 15-17 och två ogiltiga, som det var i torsdags, om man ska vara riktigt noga. Egentligen var det ju så att två röster på Lisbeth var felskrivna (Lisbeth Amnelius och Lisbeth Mörk Larsson) och borde enligt reglerna inte ha godkänts, men nu valde rösträknarna att godkänna dem i alla fall.

Att en i majoriteten valde att rösta på Anders Björklund och två ledamöter valde att skriva fel namn, det måste vara medvetet för alla vet ju vad hon heter, är ju en hälsosam markering mot hennes sätt att driva frågan om läraravstängningen, och säkert andra saker också.

Det ska bli intressant att se hur länge majoriteten håller.

Svaret på Gunnar Barkes interpellation om ärendet med den avstängde läraren, var ju det väntade, samma som de hela tiden pladdrat om. Inget underlag, dåligt underlag, saknas dokumentation, etc jada jada.

Sen vidtog val till olika uppdrag. Det var här det roliga började. För att markera vad de tyckte så nominerade (s) Anders Björklund till ordförande, det begärdes votering, och Hör och Häpna! Någon på andra sidan röstade på Anders Björklund, vilket betydde att det blev lika, 17-17 eftersom en stol är tom (SD). Vid personval infaller då, lottning!

Jag fick det höga nöjet att vara lottdragare, och röstsedeln jag drog hade Anders’ namn. Därmed var kalabaliken i full gång. Ja, först blev det ju alldeles tyst på majoritetens sida, och när chocken lagt sig begärde de ajournering. Alla 18 i majoriteten traskade in i sitt rum för att reda ut vad som hade hänt.
Jag kan tänka mig att det var höga tongångar därinne. Någon har “röstat fel” och stackars den om han/hon har erkänt. Det är inte nådiga tongångar kan jag tänka. Jag kan tänka mig att den ledamoten stod emot, för eftersom de inte fick fram något gör Nils-Åke Norman något som man tycker att en hög politiker ska ha vett att hålla sig ifrån.
Han går ut till presidiet och menar att han ska få röstsedlarna med sig tillbaka, troligen för att utreda och räkna  och få reda på den vägen vem som röstat fel. Det tyder på en total avsaknad av respekt för lagen om valhemlighet. Tack och lov har vi en mycket rådig kommunsekreterare som avstyrde detta.
Majoriteten blir alltmer desperata och kommer samtliga ut och vill “reda ut” saker och ting. Det flyger alla möjliga anklagelser i luften. Kjell Tenn menar att någon från oppositionen lagt ned två röstsedlar, att på något sätt har det myglats med röstsedlarna. Hur nu det skulle ha gått till då antalet röstsedlar stämde med antalet ledamöter. Nils-Åke Norman frågar, med viss desperation i rösten, om det inte går att göra om valet.

Nåväl, när dammet lagt sig återstod bara för majoriteten att bita i det sura äpplet och inse att en sosse är ordförande i BUN.

Återstoden av kvällen gick i hämndens tecken. Sossarna begärde, som de tydligen planerat, votering på ett par platser till. På varje votering ajournerade sig sedan majoriteten för att gå in och skriva på röstsedlarna gemensamt, så att ingen skulle göra “fel”. Man kan ju ifrågasätta det förfaringssättet, att sätta press på ledamöterna, partipiska om man så vill, men tydligen är det tillåtet. Sossarna tyckte ju att det var fel naturligtvis. Händelsevis hade de ju råkat glömma att de gjort precis samma sak själva förr någon gång.
Men “hämnden” från majoriteten bestod i att sno åt sig alla andra poster de kunde. Normalt brukar man dela på posterna enligt principen för proportionella val, och normalt delar opposition och majoritet revisor/ersättare i alla olika revisorsuppdrag, och det är bra många. Det innebär att det till slut är bara majoriteten som har revisorsposter i alla stiftelser och bolag, hur nu bra det är.

Ytterligare kommentarer är att till ordförande för fastighetsbolaget valdes Allan Pettersson, som själv är hyresvärd i sitt eget företag. Hur passande är det, att sitta som ordförande i allmännyttan samtidigt som man är verksam in samma branch. Mycket märkligt. Här kommer ju ständiga jävssituationer att uppstå.

Kommentar två: Till ordförande i Älvdalen Vatten & Avfall valdes Jan Spånberg, som är anställd i ett dotterbolag, NODAVA. Han blir alltså chef till sin chef. Hur moraliskt är det?

Ja det ska bli intressant att se hur länge de lyckas hålla ihop detta.

Den började med BUN på förmiddagen. Det var ett extra sammanträde för att fokusera på det svar vi ska lämna in till Skolinspektionen. Vi passade på att ta ett par ärenden dessutom, bl.a. en ekonomisk rapport som pekar på ett minus på 8,6 miljoner! Med det utgångsläget ska den nya majoriteten klämma in ännu mer kostnader i budgeten, alltså en delning av högstadiet Särna/Idre.
Men fokus var på svaret till skolinspektionen. Den redogörelse vi fick , och det förslag till svar vi fick, var bra genomjobbat av ett antal arbetsgrupper med politiker och tjänstemän. Det enda som var fel var att dokumentet inte var korrekturläst och uppställt med innehållsförteckning och rätta rubriker och typsnitt. Detsamma gällde den lunta med svar som rektorer och tjänstemän producerat som svar på frågor till dem.

Det, var anledning för Lisbeth med följare att begära att vi skulle ha ett till extra möte med BUN för att “få veta vad som skickas från kommunen“. Här är alltså ytterligare ett misstroende mot våra tjänstemän: Att Lisbeth inte litar på att skolchefen klarar av att renskriva, korrekturläsa och göra i ordning ett dokument. För det var ju inget att klaga på själva innehållet. Jag tänkte ju i mitt stilla sinne att, hur ska skolchefen orka ha att göra med en sådan ordförande som LMA. Nu fick ju historien en lite annan vändning, dessbättre. Kommer till det strax i nästa inlägg.